Vecka 43, 20 - 26 oktober 2008

Måndagen den 20 oktober.
10,9kg det tar sig sa hon som hade eld i håret. Nu har jag funderat ut vad dom får för 51,67 kr per dag och hund. Dom får bäste vännen som alltid är glad att se sin Matte och Husse. Någon att pyssla om och slösa kärlek på. Frisk luft och kondis med andra ord friskare. Prompor oavsett väder. Kontakt med andra hundägare. Pracka på lilla Prinsessan sin auktoritet. Tillfredställelse att lyckas med uppfostran. Avundsjuk på den som vinner. Plocka fästingar. Extra städning. Inte kunna göra som dom vill. Ta hänsyn. Spela mindre golf. Alltid sällskap. Någon att tjata på. Fixa hundvakt. En hel del eller hur. Nog om detta. Upp och ner, upp och ner, mera muskler, träning, träning. Polarn han är outtröttlig han, verkar orka hur mycket som helst. Röda Hund har Polarn och jag lusläst. Det är mycket jag har synpunkter på men Pyret har sagt att jag skall ligga lågt. Det är bäst så fast Polarn håller inte riktigt med henne. ”Livet i Fagervik” går vidare, börjar att bli lite töntigt. God natt.

Tisdagen den 21 oktober.
Vi går andra prompor nu när jag måste gå i koppel. Mest på vägar och sånt. Fast jag får gå lös när inga andra jyckar syns till. Polarn är inte riktigt säker på om jag lyder. Fattar inte varför han inte provar. Han brukar inte va så mesig. Snart så tröttnar han säkert på att prompa runt på vägarna. Jag har fått ett nytt halsband av Pyret, det skall slita mindre på pälsen är det tänkt. Polarn skiter i viket och använder de gamla vanliga. Så var det med det. Kaxig som fan. Det enda stället i full frihet är på golfbanan trots att det siktats en Varg i området. Om det nu var en Varg. Älgjakt säger Polarn det är säkert en gråhund som siktats. Löpperioden är jobbig, inskränkt frihet. God natt.

Onsdagen den 22 oktober.
Det är något konstigt som har inträffat. Vi träffar aldrig på några hundar när vi är ute och prompar. Ett höstfenomen kanske eller är det ren och skär bekvämlighet. Det gås inte ut med hunden om inte temperaturen utomhus är behaglig. Det krävs tydligen mindre motion om det är kallt, blåsigt eller regnigt. Varför inte allt på en gång. Polarn och jag, Pyret också för den delen prompar lika långt oavsett väder. Jag tycker synd om jyckarna som i dessa mörka tider går en trist inomhus säsong till mötes. Bäste vännen, vi hundar kräver skärpning, aktivera er slöfockar, rör på er även under vinterhalvåret så sitter bikinin som den skall även nästa år och ni undviker stressbantning. Upprop jyckar stora som små, tvinga ut eran Matte och Husse bajsa och kissa inomhus om prompan blir för kort. Nu skall vi i alla fall kvällsprompa, på golfbanan som vanligt. Slut för idag, hej då.

Torsdagen den 23 oktober.
Vad mycket löv det är på marken nu. Lövträden börjar se kala ut. Fladdermusen i kokosnöten på balkongen skall gå i vinterdvala likaså fiskarna i dammen. Grodorna också för den delen. Tur att jag slipper att gå i dvala. Tänk att sova i sex månader hur kul är det. Plötsligt så är man sex månader äldre när man vaknar. Och inte käkar dvalisarna något. Dom sänker kroppstemperaturen och på så sätt så går det inte åt någon energi, mat alltså säger Polarn han som vet. Jaha det lät ju intressant fast det är ju inget att fundera på eftersom jag inte skall dvala ner mig. Torsdag betyder ”Höök” på kvällen. God natt.

Fredagen den 24 oktober.
Genom fönstret i Polarns rum kan jag kolla på alla fåglarna som sitter i rönnbärsträden och proppar sig fulla av bär. Snöskator och Koltrastar, hur många som helst. En Snöskata låg död på våran altan häromdagen den hade flugit rakt in i ett av våra fönster. Det gör dom ibland berättade Polarn, dom ser rakt igenom huset och tror att det bara är att flyga ut på andra sidan. Jaha dom, fåglarna alltså verkar inte vara direkt smarta. Jag tänker i vart fall inte hoppa rakt in i ett fönster. Ingen jycke siktades i dag heller på prompan trots fint väder. ”Idol” kollade vi på, tjatigt program. Det blir bättre i morgon för då skall vi kolla ”Dansbandskampen”. Polarns favoprogram. God natt.

Lördagen den 25 oktober.
Pyret vaknade full av energi. I dag så skall vi plocka svamp var det första hon sa när hon slog upp sina ögon. Det kan vi inte kontrade Polarn, det är Älgjakt. För stor risk fortsatte han. Jag har aldrig varit på någon Älgjakt. Det är inget för småhundar grymtade Polarn. I vilket fall som helst så blev det svampskogen. Det smällde lite här och var, vi var inte så länge. På hemvägen så gick vi förbi Annicas stall och kollade på några konstiga varelser med stora horn, Annicas Getter. Jag morrade som fan och rusade fram till staketet. En Get blev lite skraj, den största stod lugnt kvar. Annica kom ridande på Indy. Vi morsade på dom innan vi drog hem. Det blev ”Dansbandskampen”. God natt.

Söndagen den 26 oktober.
Inte viste jag att Sverige gick över till vintertid idag. Pyret och Polarn tyckte att jag vaknade en timma för tidigt. Vi hundar kan inte hålla koll på sommar eller vintertid. Mörkt och ljust, enkelt eller hur. Pissväder ute. Efter morgonprompan så vidtog ett intensivt trimmande. Skall vara snygg tills på fredag kl 14.00 då vi äntrar ringen i Växjö. I övrigt en slapp dag.

Vecka 42, 13 - 19 oktober 2008

Måndagen den 13 oktober.
10,8 kg, glädjeskutt hon ökar skrek Polarn och dansade runt. Pyret drog på konferens, Polarn och jag gick på prompa. När vi kom in igen så läste vi mailen som vi fått från Birgitta. Så här tyckte hon om domarkritiken.
”Det var ju inte någon dålig kritik. Det är nog så att hon är ju faktiskt bara 9 månader och i den åldern kan man inte vara färdigutvecklad. Allt som domaren skrev kommer ju med åldern. Du kan ju nu t ex ta fram en cykel och cykla med henne. Det går ju att hon får mer muskulatur. En tämligen hög och brant backe är ju också ett komplement, där man kan låta henne springa upp och ner och det utvecklar ju också hela hunden. En ensam hund tar ju alltid längre tid att bli färdig. Har du 2 så blir det ju en helt annan sak, då de hela tiden både springer mer och brottas. Domaren tyckte ju i alla fall att Jonna hade rätt typ och hon fick HP och det ger man bara till lovande juniorer. Det är ju några veckor till Växjö och då hinner du se om hon blir kraftigare. Det är också bra träning för såväl förare som hund. Ofta är det bra att visa sig.”
Golfa gjorde vi på kvällen, olydig var jag också. ”Livet i Fagervik” inget vidare. God natt.

Tisdagen den 14 oktober.
Stora händelsen idag, Pyret med på golfbanan. Annars inget att babbla om. Vi träffade på Bosse och hans Jack Russel, Caesar. Caesar han är kastrerad han berättade Bosse. En annan har inte koll på vad det betyder. Polarn som vet allt berättade att en kastrerad hund är inte en riktig hanhund. Han är varken eller, han är en ”Det”. Jaha det var ju festligt att han är en ”Det”. Det visste jag inte. Dom som är ”Detar” kan inte gör tikar med valpar fortsatte han, Polarn alltså. Det var ju bra för jag vill inte ha valpar inte nu i alla fall, så det så. God natt.

Onsdagen den 15 oktober.
Mest i koppel får jag gå nu när jag löper. Polarn är skraj att jag skall rymma och bli på smällen. Det kallas så när man skall ha valpar. Dessutom så går jag och skvätter som en hanhund. Detta för att lägga ut doftspår så att hanarna i kvarteret blir på alerten. Fyra bollar snokade jag upp på golfbana, skitbra tyckte Polarn. Redan 18.00 är det mörkt. Vi hörs i morgon.

Torsdagen den 16 oktober.
Mitt i oktober. Snart är det vår igen säger Polarn bara vi kommer igenom november och december så går det snabbt mot ljusare tider. Bara det inte går för fort. Jag hoppas att det skall komma en massa snö. Det verkar jättehärligt att springa i nysnö, vitt och fint i stället för grått och trist. Nu är jag godkänd och får åka utomlands. Rabies provet var ok så nu är det infört i mitt pass, bra va. Jag skall kolla på ”Höök” i kväll för där har dom snö. God natt.

Fredagen den 17 oktober.
Polarn har storhandlat, Simon skall kvarta över i natt. Då skall det minsann festas för alla men inte för lilla Prinsessan. Fast Polarn har storhandlat till mig också. Kex och tuggben. Men till middagen så vankas det bara pellets som vanligt. Polarn har bokfört mina kostnader. Det betyder att jag kostar pengar. Driftkostnader heter det och innefattar inte inköpspriset. Låter hur krångligt som helst. 12.395:- på åtta månader. Det blir 1.549,37:- per månad eller 51,64:- per dag. Skitlite om man jämför med deras kostnader. Jag skall ta och summera vad dom får för stålarna, måste bara fundera ett tag. Simon var trött gick och lade sig tidigt och så gjorde även jag. God natt.

Lördagen den 18 oktober.
Trots att det är lördag så skrällde den förbannade väckarklockan klockan sex som vanligt. Full rulle. Pyret och jag skall på trimkurs. Trimkursen var inne i stan – usch och fy! Pyret hade tagit fel på dag – vi skulle ha kommit imorgon istället. Men Helene sa att det var OK och vi fick stanna kvar i alla fall. Kul var det träffa på andra IT:s! Det fanns en del snyggingar där. Mindre kul var det att stå på trimbordet hela dagen. Inte fick vi leka nå’t, bara stå på bordet och trimmas. Det är inte bara jag som protesterar när det rycks i rumpan, kan jag rapportera! Pyret tyckte det var kul i alla fall, och en hel del historier berättades om oss hundar, vad vi gör och inte gör och så där.
Polarn tyckte att jag var skitsnygg, såg äldre och mognare ut i min nya look. Kul va eller hur. Fast han kallar mig fortfarande för Knotan. Jag vet varför. Polarn hämtade Tommy på Arlanda han har varit på golfresa, det heter visst så när gubbarna skall ut och lufta på sig. Han skall sova här inatt, eller rättare sagt vila upp sig så att han ser någelunda ut när han kommer hem till familjen. På kvällen så häckade vi framför Tv:n och såg/hörde på dansbandskampen, volymen på max. Både Tompa och jag dröp av. God natt.

Söndagen den 19 oktober.
Dagen efter trött som bara den efter att ha stått en hel dag på trimbordet. Fy farao vilken pers. I dag så blir det vilodag. Lite slappa grejor orkade jag med som morgonprompan exempelvis. Polarn slet förstås ut gräsklippare trotts vilodagen. Och jag in under sängen trodde jag. Gick inte, dörren stängd. Polarn fattar inte varför jag är så skraj för klipparen, inte jag heller. Jag bara är det. Snart så är det Halloween då skall jag få en spökdräkt, kanske. Jag har ju ett täcke som jag kan spöka ut mig med.Tommy skickades hem i bättre trim. Polarn och Pyret drog till Ullna. Ensam hemma en stund. Kvällsprompa och sedan god natt.

Vecka 41, 6 - 12 oktober 2008 utställning i Strängnäs

Måndagen den 6 oktober
Pyret är sjuk och är hemma idag. Veckans vikt 10,7 kg. Flugor har jag jagat, stora och feta sitter dom halvslöa i fönstren. I min iver att få tag på en så råkade en Orkidé kruka dratta i golvet. Vilken himla smäll det blev. Annars inget nytt att berätta, trist årstid. Lika trist som ”Livet i Fagervik”.

Tisdagen den 7 oktober till fredagen den 10 oktober.
Trista dagar bara en massa trimmande inför utställningen på lördag. Polarn och jag är på golfbanan nästan varje kväll. Jag har blivit skitbra på att leta upp bollar. Mörkt på mornarna när jag vaknar, mörkt ute redan kl 18.00. Värre blir det säger Polarn. Snart är vintern här men då blir det ljusare. Om det kommer snö förståss. Jag har ätit dåligt i veckan, ingen aptit. Dom tror att jag löper, fast jag vet inte. Lite har det blodat.

Lördagen den 11 oktober.
Utställningsdag. Tidig väckning, ut och kissa/bajsa. Äta frukost, packa väska. In i bilen och iväg. Full rulle mot Strängnäs, hittade rätt, parkera på lerig åker. Polarn sur nypolerade stövlar leriga. Bur och väska på vagn, mot ridhuset. Inpassering, köpa program, kolla runt, var är ring nummer 4. Upp på läktaren och boa. Fram med borste kamma fint. Provgå sitta vänt. Dags för mig 308. In i ringen, gå runt och visa upp sig. Vänta på sin tur, 307 först. Domaren Marion Gregg kollade och kände. Första pris och hederspris. Konkurrens komma tvåa. Hämta kritiken. Så här löd den ”Head and expr. ok, front feet needs to tighten, over all bitch lacking of substance, needs to fill in loin, good coat, lost topline on the move.” Polarn såg ut som en fiollåda fattade ingenting. Köpte rosetter, packade, ut på åkern och hämtade bilen. Hemma kvart i två. Puuh. Polarn var tvungen att ringa till Per och kolla vad kritiken igentligen betydde. Så här sammanfattade Per. Jag behöver en mer musklad och uppstramad kropp, för smal över baken. En outvecklad junior. Polarn tycker dessutom att jag är för liten jämfört med andra junior IT:s. Per rekommenderade språng upp och ner för en brant skogsbacke eller grustag. Alternativt leka och brottas med en kompis dagligen. Jag har ingen daglig kompis. Då får vi köpa en sa Polarn. Han skojjade bara. Däremot så tycker han inte att det är någon ide att åka till Växjö-utställningen. Vi får väl se vad Pyret tycker, jag är inte så säker på att han har rätt. Trött efter dagens övning. Polarn kollade fotboll Sverige – Portugal. Jag knoppade.

Söndagen den 12 oktober.
I dag så hade Polarn bespetsat sig på en riktig sovmorgon. Det blev inget sova för jag väckte honom strax efter kl 6. Det tyckte han var bra, han hade glömt att Formel 1 tävlingen i Japan började 06.30.Första passet i backen, brant som fan där fick jag jaga upp och ner efter en pinne. Tröttsammare än att löpa vertikalt. Då vet man vad som väntar evry day. Golfbanan som vanlig, Polarn är helt galen på att klappa till bollar. Jag är skitduktig på att gräva upp sandbunkrarna till Polarns stora glädje. Det är han som får återställa min framfart, han är bra på att kratta. Pyret kom på kvällen, snabbvisit. Ompackning ny väska, konferens måndag – tisdag. Ensam med Polarn igen, tröstlöst. God natt.

Vecka 40, 29 sept. - 5 oktober 2008

Måndagen den 29 september.
Trött som fasen efter helgens bortavaro från hemmets lugna vrå, vilken pers men ändå rätt så kul. Det tar ett tag innan man vänjer sig vid nya miljöer. Bo i stan fy farao, inte kul fast Polarn har gett sig den på att jag skall vänjas så vi kommer att ta en tripp dit då och då. Men just nu så bryr jag mig inte. Orkar inte tänka. Vägning det åkte jag på som vanligt 10,5kg stannade vågen på. Jag har sovit mest hela dagen. Polarn var på möte i Nyköping på eftermiddagen så Mattias skulle vara här och hålla mig sällskap. Det var inte lång tid som han var här. Fick sitta finkad i köket mest hela dagen. Pyret kom hem med andan i halsen, varit hos Liselotte. Skall packa för att i morgon åka till Toronto. Det var visst nått med Air Canada. ”Livet i Fagervik” gick vidare, ingen vidare serie för min smak, lite för töntig. God natt.

Tisdagen den 30 september.
I dag är jag piggare, bra tyckte Polarn för då kan vi träna inför utställningen. Inte så lång tid kvar. Fot, fot, fot att han orkar hålla på. Så fort som jag drar i kopplet så tjatas det. Fot betyder att man skall gå fot, basta. Låt gå då det är väl bäst att jag anpassar mig. Så tränas det utställningsgång, fram och tillbaka, i triangel och så skall man stå. Träna, träna, träna. Blir han aldrig nöjd. Jag får väl skärpa till mig lite så att det funkar den 11 oktober. Det är ett himmelens tasstorkande. Så fort som man varit ute så åker trasan fram. Rent och fint inne skall det vara tycker Polarn som har städningen på sin lott. Jag brukar hjälpa till att städa, jaga dammsugaren samt se till att mattorna rullas ihop. Det är ganska kul att springa i full fart och stanna precis där mattan börjar sedan så är det bara att åka med tills det tar stopp, mattan borta från golvet, lätt att dammsuga. Det är nya grejor på gång. Trots att Polarn och jag gymmar tar långa prompor så har han fått en liten kulmage. Det fick han även höra av Norgevännerna. Ve och fasa, går inte an. Så nu har han också börjat med ett skakbälte som han spänner runt kaggen, tvättbräda skall det bli. Bäst man passar sig. Jag vill inte ha en tvättbräda på magen, verkar opraktiskt. I viket fall som helst så skakas det i tid och otid. Fåfänga tror jag att det heter. Något som enbart drabbar människor. ”Maria Vern” korkad story. Pyret åkte till Toronto – saknar henne! God natt.

Onsdagen den 1 oktober.
Fåglar till tusen, det betyder jakt. Det är mängder med fåglar som badar i våran damm. Självklart så gillar jag att jaga dom. Men dom är alldeles för snabba och hinner alltid undan. Utom Frasse han är betydligt långsammare. Tyvärr så har han inte synts till de senaste veckorna, har tydligen skrämt slag på honom. På kvällen så golfade Polarn och jag. Vi var helt ensamma på banan. Jag fick springa precis som jag ville. Helt slut när vi kom hem. Polarn verkar ha fått till swingen så här i slutet av säsongen. Kanske bara en tillfällighet, vi får väl se nästa gång. God natt.

Torsdagen den 2 oktober.
I dag så har jag träffat Alice. Och vem är Alice. Jo Alice är en Jack Russel tik som är 5 dagar äldre än mig. Hon är helvit med svart sjörövarlapp över vänstra ögat. Och var träffade jag henne? Coming soon. Coming soon. Dagen började med en hastig prompa, vi hade brådis. Jag skulle till Arninge Djurklinik och lämna ett blodprov. Kolla om rabiessprutorna tagit så att jag kan följa med utomlands. Fast jag vet inte riktigt vad utomlands betyder, skit samma. I vilket fall som helst så stack veterinären in en nål i högra benet så att det rann ut blod i ett rör. Jag märkte inte ett skit. Hörde bara hur Polarn auktoritärt sa att benet inte fick rakas. Fattar inte att han alltid skall lägga sig i allt. I vilket fall som helst så fixade sig det hela utan rakning. Därefter så drog vi direkt till ett finansbolag som Polarn jobbar med. Det var där som jag träffade Alice! Alice matte hette Pia och jobbade på finansbolaget. Alice var lite avvaktande i början. Hon hade för ett par dagar sedan blivit biten av en Siberian Husky rakt över knoppen. Hon lekte konstigt, hon hoppade upp på mig och höll fast med framtassarna och så juckade hon fram och tillbaka med bakkroppen. Vet ej tusan vad hon höll på med. Polarn sa att det handlade om blommor och bin, när jag blev äldre så skulle han förklara. Swingen satt även i kväll. ”Höök” kollade vi på, bättre än det andra dravlet vi såg på härom kvällen. God natt.

Fredagen den 3 oktober.
Bill och Bull har blivit skitstora, största firrarna i dammen. I dag så var Polarn och jag inne och läste på Svensk Irländsk Terrierförenings hemsida. Vi kollade in gästboken. När vi läst ett tag så fattade vi inte varför namnet Gästbok används. Det rätta namnet borde vara ”Grattis rutan”. Det grattas till höger och vänster, samma grattare. Och naturligtvis så kommer hunden i skymundan. Människans bäste vän grattas sällan. Hunden lägger inte ner någon energi eller träning enligt alla grattare. Det var en grattare som skrev ” en samarbetsvillig "motor" i hunden” tack för dom orden. Vi jyckar får ta och samla ihop oss och få alla Hussar och Mattar att fatta att det inte blir något grattande utan att vi ställer upp, så det så. Nog om detta. Nästa fredag så skall jag ta mig ett titt på tidningen ”Röda Hund”. Kvällsprompan blir numera på golfbanan. Min uppgift på banan är att snoka rätt på bollarna som Polarn sprider omkring sig. För varje hittad boll vankas en godis. Dom bollar som är lättast att snappa åt sig är dom som hamnar på fairway, alltså på banan, fast det blir ju inte så många. I morgon så kommer Pyret hem. Nu är det dags att slagga. God natt.

Lördagen den 4 oktober.
På morgonen kom hon, jag blev jätteglad. Jag hängde på henne hela dagen. Det blir lite påfrestande att enbart umgås med Polarn 24 timmar per dygn. Det blev en riktig familjeprompa på morgonen. Och fint väder var det också. Pyret var trött efter resan så hon gick och knoppade ett par timmar mitt på dagen. Fast glad får man inte vara så länge. Det skall trimmas. Eller som jag säger, få pälsen avsliten. Så nu blir det trimmning varje dag fram till min tiomånaders dag den 11 oktober. Den skall jag fira i Strängnäs. Polarn och jag golfade på kvällen som brukligt är nu för tiden. ”Stjärnor på Is” kollade vi in inget direkt upphetsande program. Man skulle också kunna kalla programmet för ”Reklam” med avbrott för ”Stjärnor på Is”. God natt.

Söndagen den 5 oktober.

Blåsigt och regnigt, bäst att hålla sig inomhus. Det blev på trimbordet mest hela dagen. Hon är satans energisk när hon sätter igång. Så var den dagen över, skitkul. God natt.

Vecka 39, 22 - 28 september 2008

Måndagen den 22 september.
Träffat Hanna på morgonprompan hon skall gå på hundkurs ikväll. Någon lydnadskurs tror jag att det var. Synd att inte jag får gå. 10,7 kg är dagens vikt. Tränat utställningsgång har vi gjort och att stå. Kommandot ”stanna”, har blivit poppis igen. Förmodligen därför att jag skiter i att utföra ordern. Framför allt när jag bränner av efter en annan hund. Men det har bestämts att ”stanna” är ett omedelbart stopp på stället. Och hör sen predikar han, Polarn alltså. Det är väl lika bra att ge med sig för husfridens skull. Lekt med en svart och vit Shelti. Polarn gjorde bort sig, det är inte direkt ovanligt. Han upplyste hundens Husse och Matte om att Shetland Sheepdog är en fjantig ras. Sheltins Husse kontrade med att jag också såg fjantig ut när vi lekte. Fast Polarn menade inte fjantig utan vek, inte tuff som en Terrier. Fast jag tyckte faktiskt att Birgittas tikar var ganska vassa. Ny långkörare på Tv1 ”Livet i Fagervik” Inte speciellt upphetsande. God natt.

Tisdagen den 23 september.
Idag har det inte hänt något speciellt förutom att det börjar att bli kallare och mörkare. Det är hösten som nalkas har jag fått berättats för mig. Agility har vi tränat jag börjar att bli en riktig höjdhoppare säger Polarn. När vi prompar i ekbacken, skogen bakom stallet. Där har dom byggt små naturhinder för ryttarna. Jag menar förstås Hästarna. Ryttarna hoppar inte dom sitter bara på Hästen och åker med. Jag däremot är super på att hoppa häst hinder. Jag vet att jag skall hoppa med Polarn envisas hela tiden med att säga hopp när jag hoppar. Korkat eller hur. Pyret och jag kollade ”Maria Vern”. Korkad story, korkat med reklam. Polarn var på bastuklubben, kom hem rund under fötterna. God natt.

Onsdagen den 24 september.
Det är massor av Rönnbär på våra Rönnbärsträd. Jättestora röda klasar. Mycket mat för fåglarna i vinter säger Polarn. Dessutom så blir det en kall vinter mässar han vidare. Jag tror att jag kommer att gilla vintern, hoppas att det blir mycket snö. Det hoppas inte Polarn på för han gillar inte att skotta, vad det nu betyder. Det är så satans mycket Paddor på vår altan och gräsmatta på kvällarna. Dom ger du fan i säger Polarn Paddor och Grodor är fridlysta, får inte röras, får göra som dom vill. Jag vill också bli fridlyst det verkar vara ballt. Undrar hur man skall bära sig åt. Vad jag har hört så fridlyser man djur som det inte finns så många utav. Då tycker jag att det är självklart att Irländsk Terrier skall fridlysas så få som vi är. Det skall jag verka för. Nu är jag trött efter dagens prompor. God natt.

Torsdagen den 25 september.
Pyret hon bara knegar från tidig morgon till sena kvällen. Polarn han jobbar med sitt hur fasen man kan tjäna pengar på att bara sitta och babbla i telefonen hela dagarna. Han hackar förståss på PC:n mellan varven. Pengar är tydligen något som är viktigt har jag förstått. Utan pengar kommer man inte långt. Man kan till exempel inte ha hund om man inte har pengar säger Polarn, det säger Pyret också för den delen. En hund kostar lika mycket som ett barn, ett par tusen i månaden minst säger Polarn. Fattar igenting, låter trist, inget för mig. Det är det vist säger Polarn och tvingar mig att se ett avsnitt ur djurpolisen på Animal Planet. Det var chockerande att se hur en del människor missköter sina hundar, låter dom leva och bo under vidriga förhållanden. Det är rena turen att Djurpolisen hinner ta hand om dom stackars kräken innan dom dör. Fast dom hinner inte alltid, många dör faktiskt. Undrar om det förekommer i Sverige, det gör det säkert säger Polarn. Jag vet inte om jag håller med. Här i Viggan så verkar alla hundar att vara överviktiga, inte ont om pengar, däremot ont om förstånd. God natt.

Fredagen den 26 september.
Ve och fasa i dag så skall jag lämnas bort. Polarn och Pyret skall åka till goda vänner i Oslo för att spela golf. Eller rättare sagt göra bort sig som vanligt. Det handlar om den årliga landskampen har jag förstått. Jag skall vara hos Mainy och Nisse, Caris föräldrar. Cari kommer och hämtar mig kl 16.00 vi skall tillbringa natten inne i stan där Cari bor. Det skall bli spännande jag har aldrig sovit i någon stad tidigare. Polarn har packat, min bädd, pellets, skitpåsar, kex, tuggben, toffla, mjukisdjur, kudde, filt, vattenskål och matskål i en gul väska. Pyret har berättat för Cari vad jag inte får göra och äta. Förmodligen så går det fortare att tala om vad jag får göra och äta. Jag skall försöka att visa upp min fina sida. Fast jag kommer att försöka övertyga dom om att jag får göra saker som jag egentligen inte får göra. Nu kommer hon. Resan in till stan gick bra, vi lyssnade på musik jag kikade efter hundar i bilarna runtomkring. Caris dotter Lotta kom och mötte oss och hjälpte till att bära allt från garaget – man kan ju tro jag ska flytta… Dom bor i lägenhet. Många människor staplade på varandra i lådor och man hör både det ena och det andra. Undrar hur det här ska gå. Men mina hundvakter pysslar med mig och försöker få mig att trivas. Lotta är cool, leker och springer, kämpar i dragkamp om tofflan och busar som sjutton. Efter en stund tog vi en liten promenad och handlade och jag fick gå in i en djuraffär, efter att en aggressiv fågelhund gått därifrån, och välja min egen leksak. Jag tog en gris, rosa och flickig, men mest var det för att jag tänkte på Polarn och hans medlemskap i grisklubben. Undrar om jag också är med nu, när jag har en gris? Efter middagen drog Lotta på fest och Cari tog med mig på prompa. Vi gick runt i Vanadislunden och träffade hur många fräscha hannar som helst men fy sjutton vilket oväsen. Bilarna åker som galningar och helikoptrar och allt – jag blir hyperstressad. Kunde varken kissa eller bajsa och det var ju inte så bra… När vi kom hem fick jag ligga på min filt och titta på TV med Cari och det var väl inte sådär himla kul . Men efter ett tag somnade Cari i soffan så jag passade på att hoppa upp – mycket roligare. Fick tag i en liten bit av soffan som jag sysselsatte mig med en stund. Ni skulle sett Caris min när det ringde och jag satt med en tuss soffa i munnen och såg oskyldig ut. Hon tog det med fattning, vände på soffkudden och tog med mig ut på godnattpromenad. Det var lika läskigt nu, nästan läskigare så det blev inget nu heller. Sen skulle vi sova men jag var sååå himla kissnödig så jag vandrade omkring tills det inte gick längre – sovrumsmatten fick duga. Hon tog det med fattning också… sen sov vi en stund. Vid 3-tiden kom Lotta hem och det var ju kul. Hon busade lite med mig så jag blev jag ju pigg igen. Lurade Cari att tro att jag behövde gå ut så vi tog en nattpromenad, men hon tröttnade rätt snabbt när hon insåg att jag bara ville ut och se mig omkring. Tillbaka till bingen. Det låter mycket hela tiden och det är lite läskigt. Hoppade upp i Caris säng, hon märkte ingenting och sen sov gott till morgonen.

Lördagen den 27 september
Väckte Cari genom att kliva runt i sängen och då blev hon rätt stressad, slängde på sig kläderna och gick ut med mig. Men jag tycker allt är läskigt så det blev inget nu heller. Nu ringde Pyret och undrade hur det gick och det var ju lite sådär. Dom bestämde att vi skulle åka ut till Täby så jag fick lugn och ro. Sagt och gjort – i med allt i bilen och iväg till Täby och som tur var så fattade hon vad jag behövde. Min egen tomt – nu fungerade allt igen och vi var lika glada båda två! Sen åkte vi till Caris föräldrar som också bor i Täby och det var lite mer likt vad jag är van vid. Hus och tomt och så, men lite ensamt känns det ju utan Polarn och Pyret… Dom var schyssta, föräldrarna, hade tålamod att kasta tofflan hur länge som helst och jag fick vara i centrum hela tiden. Nice. Vi gick en långpromenad i skogen och träffade några andra hundar och hade riktigt trevligt men jag kunde inte göra ifrån mig. När vi kom hem åkte vill tillbaka till mitt hus så jag fick använda trädgården igen.. På kvällen var det samma sak, Cari fick åka hem till Viggbyholm med mig men nu började hon tröttna på att åka en mil för att jag skulle kissa och hon drog in lördagsgodiset. Trist, jag försöker ju…

Söndagen den 28 september.
Nu känns det bra. Har sovit hela natten, Cari snarkar en del men jag fällde ner öronen och somnade om. Väckte henne vid halv 8 tiden och vi tog en promenad. Jag gjorde både det lilla och stora och Cari var sååå glad. Det var jag med, nu känns det OK. Hela dagen förflöt i lugnets tecken, vi tog några promenader pratade med andra hundägare och var ute på tomten. Det mest irriterade nu är att jag inte får var lös – koppel på så fort vi lämnar huset – känner mig som en fånge! Pyret kom och hämtade mig vid 6-tiden. OJ, vad glad jag blev och nu kände jag hur trött jag var – det är jobbigt att lämnas bort men nästa gång går det nog lättare, hoppas jag. God natt!